Idag träffade Ja mister M.
Ja hade ont i magen men till slut gick de bra efter ett tag.
Trodde ja skulle gråta framför dej, för ämnet e så himla känsligt, men ja gjorde inte de..
De hade vart hemskt om ja hade blivit ledsen.
Du kommer inte förstå mig till 110%, vet inte om du vill heller, men de spelar ingen roll nu för de som har skett har skett, men allt ja ber om det är att ngn ska förstå mig. Ngn person som ligger varmt om härtat som du har gjort så vill jag att du ska förstå mej. Ja kan utrycka mig dåligt ibland, men de e inget illa menat. de e et sätt att uttrycka mina känslor så kanske ngn har lättare att förstå.
De va skönare at prata ut sådär o se varandra än att smsa lr ringa på mobilen.
Men de ordnade sej.
Har fortf mkt känslor kvar, men ja får försöka ha dom inom mej isf..
Men de e inte lätt när man blir påmind ibland.
Men ja e tacksam för allt somhar hänt. De va jätte fint.
Du e ändå min vän, me ja lev enormt sviken:(
Hur ja ska hantera de längre fram vet ja inte.
Men de löser sej, allt löser sig till slut.
Nu e de över o vi har pratat.
Allt e ett minne, men ett minne som ja tänker på ibland o som alltid kommer att finnas o du vet vad ja tycker om dej oxå, men har du glömt det kan ja säga det igen.
Ja kommer alltid att tycka om dej de ju ba ont att skriva om de just nu så ja sak gå ut nu o röka min godnatt cigg med Jan.
Jobba imorgon o upp kl 4.
Sov gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar